The story of my life

 
 
 
Skrivet i dessa väggar är de berättelser som jag inte kan förklara
Jag lämnar mitt hjärta öppet, men det stannar här tomt i dagar
 
Och jag ska vara borta, borta ikväll
Marken under mina fötter är öppen
De sätt som jag hållit för hårt
Med ingenting mellan
 
Skriven på dessa väggar är de färger som jag inte kan ändra
  Lämnar mitt hjärta öppet, men det stannar här i sin bur
 
Jag vet att på morgonen
Jag ser oss i ljuset
Även om jag är bruten, är mitt hjärta otämjt fortfarande
 
Och jag ska vara borta, borta ikväll
Branden under mina fötter brinner ljust
De
sätt som jag hållit så hårt
Med ingenting mellan
 
 

am I wrong

Hade precis suttit och skrivit en hel radda med tankar jag har i huvudet just nu.. markerade alltihopa och tryckte på delete knappen.
Borta.
 
Bästa knappen!
Så går det när man har svårt att uttrycka sig och när man försöker och sedan ångrar sig.
Det är väl tanken som räknas?
 
 
 
 

Let it be

Har lite damp på mig själv.. Eller damp är inget bra ord att använda.. Irriterad och trött på sig själv är nog ett bättre sätt att formulera sig på.
 
Jag antar att jag inte är den enda här i världen som har svårt att uttrycka mig men ibland känns de så. 
Vissa kan utrycka sig genom musik, konst och poesi och vissa andra bara genom det talande språket. Det sistnämnda är jag nog sämst på! Hur svårt kan de va egentligen att bara säga de man behöver ha sagt? 
För mig är det sjukt svårt för jag ska ALLTID tänka först, vinkla på sjutton olika sätt och när man kommit fram till något så måste jag självklart tänka hur det ska läggas fram på bästa sätt. Så brukar oftast bli så att man väljer att inget säga.
 
Har blivit bättre på de men inte tillräckligt.. Men man får väl se det positiva i det.. Lite bättre är bättre än inte alls! 
Sen är de nog lite så med att de gånger man kläckt ur sig något så har de inte riktigt blivit så bra som tänkt. Fast det blir inte alltid som man tänkt sig och så är ju livet och livet bör man nog ta med en nypa salt.. NÄ jag är inte alls rörig! Haha, fattar ni att man blir trött på sig själv? :)

Anna

Remember tonight, for it is the beginning of always.

RSS 2.0