Helgen har spenderats i huvudstaden, el stockholmo.

Har det varit bra?.. OM det har, kunde fasen inte bli bättre.

 

Äventyret började på fredagen. Jag åkte och jobbade och sedan hem för att packa de sista och fixa i ordning här hemma och även plocka fram till min kattvakt. Vid 16 tiden plockade Johannas pappa Kurt upp mig och körde oss till stationen. Vi var i god tid så vi hann att köpa oss en korv och tjöta en stund innan tåget kom upp på perrongen.

 

Tågresan gick bra. Vi pratade lite, spelade lite Hay Day, Johanna pluggade lite grann och så åt vi lite till. Vi satt vid ett bord så det satt två främlingar framför oss, en liten tjej och hennes mamma. Jäklar vad den tösen tjöta, hela vägen till Stockholm.

Väl framme i stora staden så visste vi vart vi skulle då vi bokat in oss på hotellet vi låg på sist. När vi hade checkat in så slappade vi resten av kvällen på rummet. Johanna färgade mitt hår och så drack vi lite öl och bara hade det gött. Sen var de läggdags och jag skulle ställa klockan, vilket jag gjorde och sen sussade vi gott.

Den där klockan ja... ringde liksom aldrig. Man va halvvaken från och till och tänkte att "snart ringer nog klockan.." Det slutade med att Johannas telefon började låta. Någon ringde.. kl.11.12.. Vi missade frukosten.. Jag tittade på min telefon som jag helt hundra hade ställt.. ja, men på fel dag... Om inte de va nog, så var de ju så att under natten blev jag av med min kudde.. Johanna hade slarvat bort sin under natten och började leta i sängen och fick då tag i något som kändes som en kudde.. MIN kudde.. trött som jag var så orkade jag inte bry mig så jag sov utan kudde, men de blev en liten rolig historia.

 

Upp kom vi i alla fall och vi hade lite frukt på rummet som fick bli våran frukost för dagen. Sen gick vi ut och skulle uppsöka en billhandlare som Johanna sett på nätet. Så vi traskade iväg på Sveavägen i solskenet. Hos bilhandlaren fanns de allt några läckra bilar, framförallt en röd Buick-61. DEN va så jäkla fin, men vi får nog drömma lite till om de.

Vi strosade vidare och kollade runt och stannade sedan till på Jensen's resturangen och åt lite mat. Sååå jäkla gott var de och mätt till tusen blev man. Fantastiskt gott, den kedjan borde dom skaffa i närheten av Falköping. In och ut i affärer och köpcenter blev de men vi shoppade ingenting. Sedan tog vi oss lite kaffe på stan' innan det var dags att återvända till hotellet.

På hotellet blev de dusch och tillfixning för att sedan bege oss till tunnelbannan för att åka emot kvällens och helgens höjdpunkt, final i Melodifestivalen på Friends arena.

SHIT VILKEN UPPLEVELSE!

Över 30.000 pers satt där inne och stämningen va helt fantastisk och spänningen lika så. Vilken underhållning och så jäkla fränt att få se de liksom på riktigt. Allt bakom kameran som TV-tittarna inte får se. Under Jessica Anderssons ballad då släcktes arenan ner och hela publiken lös med sina lampor och mobiler stämningsfullt till låten och man satt helt mållös. Det var så vackert på något sätt.

Om nu någon missat det så vann Måns Zelmerlöv med sin låt Heroes, riktigt grym och bra. Den kommer nog gå långt i Eurovision.

Finalen var till ändra men vi lämnade inte arenan direkt. Vi satt kvar en stund och sedan traskade vi ner till "green room" där det hölls presskonferenser med alla artister så man kom ganska så nära och kunde ta kort. Johanna blev så exalterad att hon tappade sin mobiltelefon i huvudet på en dam som stod framför.. om vi skrattade! Så typiskt på något sätt. När presskonferensen var slut så gick vi emot tunnelbanan igen och fick invänta tåget som skulle ta oss till centrum igen. Vi kände att vi var lite hungriga så vi tänkte att McDonald's garanterat var öppet, klockan va ju inte ens 12. Så fel vi hade.. inget öppet så vi fick ta oss en varm macka från 7-eleven. Trötta men höga på livet kröp vi ner i sängen på hotellrummet, summerade kvällen och Johanna ställde sin klocka innan vi somnade in.

 

Johannas klocka.. den ringde när den skulle!

Så upp och käkade en god och rejäl frukost och sedan gick vi ner på rummet igen för att packa och byta om. Dags att checka ut. Äventyret var ju inte slut bara för de. Vi skulle ta "tuben" för att möta upp Johannas kompis Liza vid Slussen och spendera timmar ihop. Så vi låste in vår packning på stationen och mot Slussen for vi. Mötte upp Liza och hennes lilla bebis. Vi gick emot gamla stan och strosade där ett tag (Magnus Carlsson väntade inte alls på gamla stan som han sa.. haha), kollade in slottet och gick ännu mer. Det blev mer affärer, mer flummigheter och god mat och kaffe innan vi kramade Liza hej då och vi gick emot tågstationen.

 

På tåget hem hade vi en barnfamilj vid oss som roade lite. De blev väldigt tyst och lugnt efter Örebro då de klev av. Framför oss satt ett par ifrån Töreboda som vi satt och pratade med tills de var deras tur att kliva av.

Väl i Falköping så väntade Kurt på oss och han körde snällt hem mig.

 

Helgen har varit helt fantastisk och vi har gått väldigt mycket. Tror inte jag överdriver om jag säger att vi gick 3 mil sammanlagt. Så mycket skratt de har blivit och så många nya minnen att få bära med sig. Helt underbart. De gav så mycket energi, så välbehövligt att få komma bort på lite äventyr