Mitt i ett äventyr

Igår var det min födelsedag. 27 år. Tiden går och de känns fasen inte som att man ändå är så ”gammal”. Kanske de där med att ”dygna” som ungdomarna säger om att vara uppe ett dygn, det är inte riktigt min grej längre, de kan kännas i kropp och sinne länge. Fast de senaste gångerna man varit uppe länge har varit superskoj och minnen för livet.

Min födelsedag då. Vaknade tidigt av att jag fick sms, så då kunde man inte somna om direkt. Låg och drog mig lite grann och sedan blev jag bjuden på frukost hemma hos Suzz och Morgan. Lite lyxigt att komma till dukat bord sådär.

Tackade för mig och begav mig hemåt och pysslade i hemmet med att vika tvätt, dricka kaffe och sådär. Sedan så ringde mobilen igen och Suzz ville ta med mig upp till Ålleberg och käka, så det tackade jag inte nej till. Så det blev en smarrig Salami/brie baguette i magen, mums!

När vi kom tillbaka till byn så åkte jag raka vägen hem till Johanna och barnen för lite kalas. Vi drack lite kaffe först, tjöta lite och sen gick vi ut till hästarna en stund. Mysigt! Tänk att jag börjat gilla hästar, vågar gå fram och klappa, mysa utan problem och så. (jag har väl haft lite svårigheter med hästar)

Sen skulle vi gå in, men jag fick inte gå in. Så jag, Truls, Elis och Hilmer lekte lite ute i trädgården. De band fast mig och hade mig fångad. Tillslut så fick jag gå in och då hade de dukat fram tårta med ljus och ett paket fick jag och de bjöd på fin sång.
I paketet fanns det två stycken jättefina armband, verkligen jättefina. Blev så glad och är fortfarande väldigt glad när jag sitter och sneglar på dom.   

 
Sen smaskade vi tårta allihopa. Tiden flög iväg (som vanligt när man är hos familjen Bladh) och det blev dags för kvällsmat, tacos! Mycket gott! (Låter som om man bara åt denna dagen, men så var det inte riktigt)
Vi satt allihopa sedan i tv-rummet och löste sommar-krysset och fick några goa skratt. Ibland så tänker man kanske inte till riktigt innan man öppnar munnen, i detta fall jag! Satt och tittade på fel rad, så de blev ju inte alls något ord som man skulle ringa in och gissa rätt.
Vi kollade på "A Cinderella story" som gick på tv och man kände sig ju lite till åren när "Backstreeet boys" kommer på reklamen och Åshild (13 år) frågar vilka dom är!? HALLÅ, det är ju "Backstreet boys", dåtidens One direction liksom! jag och Johanna satt och sjöng några hits och de andra kollade på oss som vi vore puckon. Roligt var det! 
Efter filmen var de dags att åka hem.
 
 
Idag har det inte hänt så värst mycket. Tagit det lugnt här hemma. Var i Falköping en sväng och handlade lite och på eftermiddagen så kom Mamma och Pappa och fikade. Fick ett nytt knivset och lite pengar. Tack! Sen knackade Lars på och lämnade över ett presentkort på bio, så han fick en bit tårta och så satt vi på trappen (jag gillar att sitta på trappan) i solen tills den sakta gick ner bakom huset.
 
 

Bella's lullaby

Igår hade jag den äran att få vara med då min kusin Frida sa JA till sin Björn i Järstorpskyrka.
Efter att inte ha träffat min kusin på säkerligen 4-5 år och sedan övrig släkt och vänner på 10-15 år, väcktes både det ena minnet efter det andra upp. I vissas ögon var ju jag ”lilla Anna” fortfarande med det långa blonda håret.

Vilken dag. Vilket fint väder. Vilken vacker brud. Vilken stilig brudgum. Vilka vackra tal.

Prästen höll i så vackra inledningsord att faktiskt tårarna inte var långt borta och mina tankar flög iväg på annat håll. Jag berördes av hans ord.
Psalmerna var perfekta och solosånger ifrån Frida och Björns vänner likaså, man kände så väl känslorna i luften. Det var så att man kunde ta på dom.   

Efter en fin vigsel åkte vi vidare till Hallbystugan för mingel och tipspromenad. Vi inväntade brudparet som dröjde. Deras bil hade fått motorstopp 100 meter därifrån, så ett gäng starka grabbar strosade iväg och puttade upp brudparet och bilen fram till mottagningen i gassande solsken.
Vilket jubel!

Sen var det skålningar, hyllningar, allsång och känslomässiga tal om vartannat och där emellan förrätt, huvudrätt, kaffe och lite lekar.
Talen ifrån familj och vänner.. WOW.. det var berörande, roligt och ja, magiskt.
När Björns bestman håller sitt tal och gör allt för att hallå emot tårarna, är det svårt för en annan att hålla emot.
Så fina vänner, så många fina ord.

Festen höll på i flera flera timmar och brudparet tackade för sig runt 02.00 men festen fortsatte en stund till.
Jag var hemma 04.27 och de var en befrielse att få ta av sig skor och klänning, även om jag trivdes bra i min utstyrsel.
Jag kände mig ganska fin.

 

 
 

  

Anna

Remember tonight, for it is the beginning of always.

RSS 2.0