Everything has changed

Då har man varit ledig en vecka och är nu inne på min andra vecka.
Vet inte riktigt vad jag åstadkommit första veckan men.. har ett ganska så rent hem?
 
Idag har jag väl varit ganska så produktiv ändå.
Började dagen med en shoppingtur i Falköping där jag inhandlade födelsedagspresenter till Wilma som idag blir 9 år! Fasters lilla tös börjar bli stor.. känns nästan lite som igår de va jag fick hålla henne i armarna för första gången men icke.
 
 
Passade på att fylla på kylskåpet när man ändå va i stan.
När jag kom hem tiggde jag till mig en kopp kaffe hos Lars innan det var dags att fixa lite käk. När käket va färdigt och uppätet så har jag suttit i telefon, planerat och skickat lite mail som har med fotbollen att göra, fick ganska så mycket gjort faktiskt. Inväntar bara svar på mina mail, hoppas de svarar fort så man har lite mer koll på läget.
 
Sen var det dags för lite kalas för Wilma. Så lite bus med barnen, paketöppning och fika bjöds det på! Så skulle egentligen behövt komma ut på en promenad men jag får nog ta den i morgon istället.
Avslutade min kväll med lite bollande inför föräldramötet i morgon för F14 vilket jag tror kommer bli kanon! Har en skön känsla som jag hoppas består läääänge!
 
Tro de eller ej! idag fick jag ett ryck att jag fasen skulle ta lite kort.. MEN... istället för huvudet bestämt tackade nej så sa batteriet i kameran det. Så det sket sig idag med fast under andra former.
Är kanske menat att jag inte ska? haha
Fick snällt sätta batteriet på laddning och invänta nästa ryck! (när det nu kommer)
 
I morgon får jag väl föröka mig på den där promenaden och invänta kvällens F14 träning och föräldramöte.. Får se vad dagen erbjuder mig!
Förresten... bokade biljetter till Dansgalan i Jönköping nästa år till mig och Johanna, ska bli jäkla sköj! Dock ett bra tag kvar tills dess men den som väntar på något gott...
 

Vissla med mig

Saknad.
Saknad kan vara så mycket.
Man kan sakna en person, en känsla, materiella ting.. Ja till och med sakna en kroppsdel. Har man otur så saknar man kanske allt på en och samma gång?

Jag saknar lite utav varje.
Jag saknar vissa personer, vissa som jag vet att jag faktiskt kommer att träffa inom en snar framtid men som man ändå önskar vore här precis just nu och i och med de saknar man känslan då man har, när man är i närheten av just denna person. Två saknader i samma. Men känslan i nuet då man är tillsammans är oslagbar!

Jag saknar känslan jag hade förr när jag höll i min kamera. Glädjen, inspirationen, lekfullheten.. Att fånga de mest knäppaste, finaste och vackraste ögonblicken i ett ända klick..
Nu håller jag inte i den alls.. tittar på den ibland men slår bort tanken lika fort som den dyker upp.
Jag kanske skulle... nej, varför då? Du kan inte, du vet inte vad du sysslar med.
Rösten i huvudet har ett stort övertag i de lägen så den får ligga kvar i sin väska och samla damm.

Men de kommer en dag då saknaden försvinner..
Den dagen kanske är runt hörnet bara..
Vi får vänta och se!
 

Har du kanske väntat på mig

Nu när löven börjar gulna och faller sakta men säkert ner på backen så kanske man ska recensera hur man upplevt sommaren 2013.

Min sommar har varit fantastisk!
Upplevt nya saker, sett nya platser, träffat nya människor och skaffat mig vänner för livet. Denna sommar kommer att ligga varmt om hjärtat de dagar då livet känns dystert och kanske meningslöst. Då kan jag verkligen tänka tillbaka till sommaren 2013 och minnas alla skratt, soliga och varma dagar tillsammans med underbara människor.

Månaderna juni och juli kan jag med bestämd ton säga att de var bäst denna sommar, då det mesta hände.
Frågan är om det kanske till och med var de två bästa månaderna jag någonsin haft?

Tror att jag kan beskriva sommaren med ett ord:
LYCKA!

Den där känslan att vakna upp och bara känna att livet är bra.
Efter att ha haft en ganska så tung vår i både kropp och själ så har känslan vänt till något positivt och det finns ett ljus i den där långa och mörka tunneln.

Sommaren har även fått mig att tro ännu mer på ödet. Att allt har en mening. Att man träffar vissa människor i ett skede i livet där det behövs. De behöver inte alltid stanna, men de gjorde sin uppgift för just denna stund. De som stannar kvar har en längre uppgift att fylla i ens liv.
Att man som ensam människa faktiskt kan påverka någon annans framtid, liv och sinnesstämning.
Ganska häftigt när man tänker på att allt man gör och säger, faktiskt kanske har en mer betydande del för någon annan.

Tack solen, värmen och alla ni underbara människor som förgyllt och fortfarande förgyller livet för mig!
Tack sommaren 2013! ♥ ♥ ♥ ♥

Anna

Remember tonight, for it is the beginning of always.

RSS 2.0